Informationsblad från "Föreningen för bevarandet av Bogserbåten rolf seffle"
SOLNEDGÅNG över ÖNAHOLM.
ROLF VÅREN 2001
Det höga vattenståndet som överraskade oss i höstas gjorde att vi inte hann täcka Rolf utan vi fick koncentrera oss på att förlänga förtöjningslinor och lägga ut ankare mm för att säkerställa att den skulle klara is och stormar.
Något vinterarbete blev det inte utan vi fick låta väder och vindar härja fritt. Några större skador inträffade som tur var inte. Vattnet sjönk undan så sakta och när bryggan kom över vattenytan så kunde vi konstatera att Kents brygga hade fått en del skador, både bryggan och förrådet hade ju stått under vatten, förrådet upp till taknivån, otroligt när man ser det så här i efterhand.
Det arbete som vi hann göra före första uppdraget var att skrapa däcket, och städa undan under däck. Däcket blev riktigt hyfsat och det ger ett bättre intryck när vi fick bort en del av nåtmaterialet som svärtat plankorna.
Vi har haft en del uppdrag under våren och hösten, som gett oss lite inkomster till det fortsatta renoveringsarbetet. Av Billeruds sociala fond har vi fått ett bidrag på 5000 kronor som skall användas till diverse säkerhetsbefrämjande åtgärder, bl.a. till hjälp att införskaffa ytterliggare en uppblåsbar livflotte. Vi måste också komplettera upp antalet flytvästar.
När vi nu efter mârten lagt Rolf till vintervila och täckt över så vi kan hänga upp belysning. Vi har planerat att påbörja arbetet med styrhytt och pentry. Vi får se vad vi hinner med, tiden går ganska fort och det är svårt att överblicka hur omfattande arbetet blir förrän vi får rivet den befintliga väggbeklädnaden. Det kan vara stora rostskador under denna. Även elsystemet måste omdragas. Det är även en del rostskador på kappen över maskinrummet som måste lagas eller bytas ut. Detta drar även med sig ommålning i maskinrummet men det var det å andra sidan ändå dags att göra.
Så med lite tur och mycket arbete så skall vi vara klara till våren.
RW
Lite reklam för ett mål för Er som har båt, FLOGHALL.
Ön Floghall är belägen ett par distansminuter utanför Byälvens mynning, i Fyllingarna. Ön som är Säffle Motorbåtsällskaps klubbholme är öppen för alla, det finns fina bryggor, en stuga, grill,
badklippor, lämplig badvik för barn m.m. Gemenskap med båtvänner och lätt att få bekantskap med nya. Man behöver inte vara medlem, men varför inte gå med i föreningen.
Vi på Rolf gör många besök där, när vi kör kunder , mycket uppskattat speciellt bland utländska kunder till företagen som har svårt att förstå hur det kan finnas en sådan plats som dessutom är tillgänglig för alla med båt. En kväll på Floghall och se en solnedgång över Önaholm är fantastiskt.
VATTENVÄGEN TILL VÄNERN
Lite om ursprunget till båttrafiken på våra vattenvägar och då med inriktning på sträckan Glafsfjorden- Byälven.
Börjar med en dikt av Erik Gustav Geijer.
Där järnet bröt byggd,
Och bryter den än
på höjd och i Dalen
Djupa.
I skogen går Trätäljas
yxa igen,
Och furorna i strömmarna
stupa.
Bland forsars dån,
Vid hammarns takt,
I lågande masugn,
I gruvornas schakt,
Där växer Värmland
Skördar.
Denna dikt ger mycket av vad bygden ger, från skogarna utmed sjösystemet och ut till Värmlandsnäs jordbruksbygder.
Allt detta som producerades skulle ut i världen och då vägarna var undermåliga var det sjöfarten som fick ombesörja frakterna. Redan på 1600 talet drevs en betydande sjöfart på Byälven för transport av folk. Det var ju under denna tid självhushåll så någon direkt godstransport var inte aktuell.
År 1710 vägdes och skeppades ut över Göteborg 107000 ton Värmlandsjärn. År 1761 162000 ton och vid 1700 talets slut 222000 ton.
Står Ni på Järntorget i Göteborg så gå till fontänen och se åtskilliga av de Värmländska brukens stämplar.
För att frakta malm och timmer till vattendragen där bruken var belägna måste allt dragas på slädar eller klövjas. Vägarna var ju endast klövjestigar. I älvdalen och efter sjösystemet följde dessa de uråldriga pilgrimslederna mot Nidarås.
För att frakta allt så fordrades det många omlastningar före det att godset nådde Göteborg.
Vid färd utför forsarna i älven behövdes lots och en 10 till 15 man för att ta sig igenom.
Ännu värre uppåt, vid Säffle, eller som det då hette, Knusesund, behövdes vindspel för att dra båtarna. Många gånger uppbådades 100 tals personer, män kvinnor och barn för att dra båtar.
Båtarna på älven var flatbottnade skutor. Man gick trälvägen på båda sidor av älven till långt ovanför järnvägsbron i Säffle. De fasta dragarlagen tillbringade väntetiden på någon lämplig krog.
År 1825 var det inte mer än 25 fartyg som stod för trafiken på Byälven. Dessa fartyg gjorde ca 6 resor årligen mellan Låka och Arvika. Fartygen hade ett djupgående på 5-7 fot och hade fällbara master med råsegel. Under 1811 undersöktes vattendragen för att se vad det gick att ordna så transporter underlättades. Om detta och fortsättningen återkommer jag.
RW
HISTORIK.
Jag har tidigare skrivit lite om en del av de båtar som förr trafikerade Byälven och då främst Billeruds båtar. De allra flesta av dem blev mycket långlivade och råkade sällan ut för några större missöden. Ett undantag som dock inte krävde något människoliv, men ändå var nog så dramatiskt för de inblandade är Billeruds lastångare S/S STURE regnr: 5683. s/s Sture var byggd 1915 på Torskogs varv. Alltså nio år senare en våran Rolf. Hon gick huvudsakligen i trafik mellan Vänern och olika hamnar vid Kattegatt, Nordsjön och Östersjön.
I Billeruds dokument var hon år 1924 värderad till 125 000 kronor.
Den 16.e November 1936 avgick Sture från Slottsbron vid middagstiden med last av silkesmassa. Destinationen var Göteborg. Enligt vad befälhavaren, sjökapten Sten Ljungström, senare uppgav verkade allt normalt ombord.
Vid halvelvatiden på kvällen började fartyget, utan förvarning plösligt få slagsida. Man befanns sig då i närheten av Hindens rev. Slagsidan förvärrades hela tiden och efter bara någon minut var den 30 grader. Fyra man var i tjänst medan de övriga sju låg och sov. De vaknade emellertid och kom snabbt upp på däck i bara nattdräkterna. Sture hade nu så kraftig slagsida att livbåten nådde vattenytan trots att den fortfarande hängde i dävertarna. Skyndsamt hoppade man i livbåten, men då fyra man återstod så befarade man att Sture skulle kantra vilken sekund som helst så man kapade snabbt linorna som livbåten hängde i och rodde undan från fartyget.
De kvarvarande fyra av besättningen fick då kasta sig i det kalla vattnet och simmande försöka ta sig ifrån den sjunkande ångaren. En efter en plockades de upp i livbåten och knappt hade den sista plockats upp innan Sture gjorde en överhalning och försvann i djupet. Allt hade skett inom loppet av fyra-fem minuter.
Det blåste fem till sju meter per sekund från nordost samt regnade. Speciellt för de sju som bara hade nattklädsel på sig blev det en svår natt. Man försökte hålla värmen genom att ro, men det hjälpe inte så värst mycket. Dessutom slog vågorna då och då över den djupt lastade livbåten. Man öste och rodde i riktning mot ljusskenet från Lidköping. Efter nära tre timmar så nådde de en obebodd holme. Med hjälp av en kanna fotogen, några torra tändstickor och lite ihopsamlad drivved så lyckades man tända en brasa som man kröp intill för att hålla värmen. När det ljusnade på morgonen kunde man skymta fastlandet dit man kom efter ytterligare en halvtimmes rodd.
Stures förlisning krävde således inga liv, men gav besättningen en skräcknatt på Vänern.
Olycksorsaken blev aldrig klarlagd, men en teori är att någon liten läcka fick pappersmassan att svälla och spränga isär någon skarv mellan fartygsplåtarna.
Vraket efter Sture hittades för något år sedan. Hon har filmats av Vänermuseets Roland Petterson där hon står upprätt till synes oskadat på sjöbotten utanför Hindens rev.
/Kent Olsson
Sommarens turer med Rolf
Den nittonde juli gick vi till Aspholmen för att nästa dag göra en tur till Läckö. Vädret var strålande sol och ingen vind så det kunde inte bli bättre. Vi gjorde en avstickare till Spiken för att plocka upp fam. Olofsson. Framme vid Läckö gick vi upp till "Fataburen" och avnjöt en mycket god lunch. Mätta och belåtna styrde vi åter mot spiken Där glass och tidningar inköptes. Sedan fortsatte resan genom den vackra Ekens skärgård över Ekefjorden mot Lurö och vidare till Aspholmen. Nästa dag gick vi till Ekenäs för att närvara vid Ekenäsdagarna och etappmålet av segeltävlingen " Round Venern race" Aldrig tidigare har det varit så många båtar på en gång i Ekenäs, man uppskattade antalet segelbåtar till ca sjuttio, så med alla andra båtar så var det över ett hundra båtar.
Man hade satt upp ett stort öltält på parkeringen och diverse marknadsstånd där man kunde köpa produkter från Värmlandsnäs. På kvällen när alla segelbåtar hade anlöpt så kunde man njuta av musikunderhållning från skutan "Gjöa af Lurö". Det var mycket folk i rörelse så vi hade fullt upp med att visa Rolf för alla intresserade. Den 27:e var Rolf åter vid bryggan i Sandviken.
Den 24/8 var vi i Säffle i samband med Säffles femtioårskalas och den 25/8 var det dags för Nysätersmârten där Rolf traditionsenligt var med.
Den 22/9 och den 23/9 var vi på Floghall och byggde en förbindelsebrygga mellan de två huvudbryggorna. Vi hade lånat kanalbolagets lilla arbetspråm för att frakta ut all järnvägsräls som vi skulle ha som stolpar samt gastuber m.m. Vi kunde dock inte dra pråmen med Rolf. då det inte gick att köra tillräckligt sakta. Så fort vi kopplade till propellern så gjorde pråmen tendenser att dyka. Istället fick Nisse dra pråmen med sin motorbåt och vi andra gick före med Rolf för att förbereda arbetet. Sista turen för året var ner till Säffle på Mârten där vi har varit med alla år sedan Rolf kom tillbaka till Säffle.
Kent Olsson
Planerade arbeten på ROLF
Renoveringen av styrhytt och pentry får anstå till nästa år då det blir ganska omfattande. All inredning måste rivas ur för att vi ska kunna laga all plåt samt rostskyddsmåla. Vi har däremot beslutat att tillverka ny inredning till pentryt och omdisponera ytorna lite grann för att få ett lite mer lättanvänt pentry. (Detta är ett krav från de kvinnliga deltagarna av besättningen).
Lite rostskador på maskinkappen kommer att åtgärdas i vinter, samt har vi beslutat att startlufttanken skall kontrolleras och provtryckas, ev. får vi låta tillverka en ny om den visar sig för dålig. För att kunna ha kylskåpet på även då båten ligger där det inte finns landström så har vi beslutat att köpa en solfångarpanel som kommer att sättas på styrhyttstaket där den inte syns så mycket..
Vi har ävendiskuterat om ett inköp av ytterligare en livflotte. Den vi har är en sexmans, men plats för ytterligare sex man är ett önskemål. Vid förfrågan så har det visat sig att vi kan köpa en tjugofemmansflotte till ungefär samma pris som en sexmans, så vi ska undersöka storleken på en sådan och om den är möjlig att ha på styrhyttstaket. Efter att vi hade monterat cyklonen i skorstenen så är det många som tycker att Rolf låter för lite och det trevliga tändkuleljudet inte hörs så bra som förut. Vi skall nu undersöka om vi kan göra en förbiledning som vi kan öppna när vi ligger stilla och motorn går på tomgång.
Då skulle det riktiga tändkulesoundet åter höras ordentligt.Vi i Rolfbesättningen vill tacka alla stödmedlemmar och alla andra som stöttat oss i arbetet med att renovera och hålla Rolf i stånd under de gångna åren och vi hoppas att Ni vill fortsätta att stötta oss i fortsättningen Vi vill också passa på att hälsa alla nya stödmedlemmar välkomna. Just nu ligger Rolf tryggt övertäckt vid bryggan, vattenståndet är normalt och vi hoppas komma igång med lite av det vi tänkt göra någon gång efter helgerna.
God Jul & Gott Nytt År